
|
|
-
psykologiskt flum eller vetenskap?
- Varför
används test och vilka test kan man få genomgå?
- När
i rekryteringsprocessen används test?
- Kan
man förbereda sig inför en testsituation?
- Vilka
rättigheter har jag när jag blir testad?
Urvalstestning
i ett historiskt perspektiv
I Sverige hade urvalstestningen sin högkonjunktur under 1950- och
60-talen. Sverige var då en framstående nation när det gällde att
utveckla tester för att bättre bedöma sökandes lämplighet för en
viss tjänst. De personer som forskade och utvecklade testerna var
psykologer.
Som utgångspunkt använde man personlighetspsykologiska teorier.
I samband med konstruktionen av testerna fästes stor vikt vid testernas
reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (att testet verkligen
mäter det man vill mäta).
Under 1970-talet kom ideologiska och politiska strömningar att starkt
påverka användandet av test, vilket ledde till en kraftfull reduktion
av testanvändandet. Dock fortsatte man under samma tid att använda
test med oförminskad intensitet för yrkeskategorier där det innebar
stora risker, t ex piloter till Flygvapnet och andra högriskyrken.
Det ansågs fult att sortera in människor i fack och man betraktade
det som oetiskt att rangordna människor med hjälp av test. Det skulle
dröja ända fram till mitten av 1980-talet innan testandet fick en
renässans i rekryteringssammanhang.
Det finns flera orsaker till att användandet av tester återigen
började öka under mitten av 1980-talet. Intresset för det mänskliga
kapitalet (Human Resources) ökade och företagen efterfrågade i högre
grad metoder för att minimera risken för felanställningar.
Varför används urvalstest?
Syftet med test är att mäta personliga egenskaper, färdigheter och
begåvning hos en individ. Företaget som ska anställa nya medarbetare
vill försäkra sig om att deras egna bedömningar är korrekta, d v
s de vill ha en sista check på att är OK och att de inte missat
något väsentligt. Vanliga frågor som uppdragsgivaren vill ha svar
på är hur personen fungerar under stress, motivationsnivå, ambitionsnivå,
personliga resurser och talanger samt hur personen kommer att fungera
i gruppsammanhang och som chef.
Som arbetssökande kan du antingen bli ombedd att fylla i formulär
i samband med en intervju hos arbetsgivaren eller bli skickad till
ett rekryteringsföretag (rekryteringsföretag, psykolog eller motsvarande).
Om du gör testet hos arbetsgivaren är det troligt att du får genomgå
ett så kallat personlighetstest. Ett sådant test består av frågor
av påstående-karaktär där du skall välja mellan olika alternativ.
Testet rättas efter en given mall och resulterar i en kurva eller
en profil.
För att erhålla någon vederhäftig information ur ett sådant personlighetstest
måste resultatet diskuteras med dig efteråt. Om du inte erhåller
något uppföljande samtal efter testet bör du starkt ifrågasätta
det företaget som genomfört testningen.
Företaget kan även välja att köpa in test/bedömnings-tjänsten. Vanligtvis
blir du då ombedd att infinna dig för testning hos ett rekryteringsföretag.
Tyvärr kan man här råka ut för nästan vad som helst. Det finns oseriösa
företag i testbranschen, men vi kommer här att uppehålla oss kring
tester som seriösa rekryteringsföretag använder. Det vanligaste
är att du får genomgå både personlighetstest och begåvningstest
och att dessa följs upp i en djupintervju där konsulten tillsammans
med dig diskuterar igenom dina resultat.
Begåvningstester
Syftet med dessa tester är att mäta begåvning eller intelligens.
Det finns många olika sätt att definiera begåvning eller intelligens
på. Även indelningen nedan har diskuterats och framförallt ifrågasatts
i nyare teoribildning. Faktum är dock att denna indelning alltjämt
ligger till grund för utformningen av de flesta på marknaden förekommande
test idag. Det förekommer även sammansatta test, d v s test där
man mäter flera variabler parallellt. Nedan redogör vi för de olika
begåvnings- eller intelligensvariablerna.
Verbal begåvning
Verbal förståelse och verbalt flöde. Verbal förståelse innebär att
man vill undersöka din förståelse av ord och meningar. Vanligtvis
görs detta genom att du får para ihop synonyma ord med varandra.
Verbalt flöde innebär att man vill undersöka hur ordmässigt kreativ
du är. Du kan t ex bli ombedd att skriva så många ord som möjligt
som slutar på en viss stavelse under begränsad tid.
Numerisk begåvning
Vanliga test är påbörjade sifferserier där din uppgift är att fullfölja
den logiska följden, men testerna kan också vara mer komplexa.
Analytisk/logisk begåvning
Med dessa vill man undersöka din förmåga att tänka logiskt och att
kunna dra logiska slutsatser. Testerna kan vara utformade på en
mängd olika sätt, t ex labyrinter som du ska hitta ut ur eller kluriga
påståenden som du skall säga om de är sanna eller falska.
Minne
Dessa tester är ofta enkelt konstruerade. Du kan t ex bli ombedd
att repetera en följd med siffror som testledaren säger till dig.
Spatial begåvning
Dessa tester syftar till att mäta hur bra rumslig uppfattning du
har, din föreställningsförmåga. Testet kan t ex innehålla olika
figurer där din uppgift är att välja en figur som passar in i ett
givet mönster.
Personlighetstester
Syftet med personlighetstesterna är att just mäta din personlighet.
På fackspråk talar man om egenskaper som frustrationstolerans, stresstålighet,
ledarförmåga och ledaregenskaper, förmåga att fungera i nära relationer
samt eventuellt patologiska (sjukliga) egenskaper.
Personlighetsmätning sker via formulär (enkäter), projektiva test
och djupintervjuer. När du får fylla i formulär är din uppgift att
ta ställning till en mängd olika påståenden.
De projektiva testerna kan se ut på en mängd olika sätt. Du kan
t ex bli ombedd att rita någonting, t ex ett träd, eller att fullborda
påbörjade meningar eller berätta vad du tycker dig se i otydliga
bilder. Den som genomför projektiva test är alltid legitimerad psykolog
med specialistutbildning för att kunna tolka den här typen av test.
Testerna är konstruerade utifrån psykologisk teoribildning och anses
av de flesta psykologer som mycket värdefulla, i synnerhet i samband
med en djupintervju.
Specifika arbetstester
Dessa tester är framtagna för bedömning av specifika färdigheter.
T ex kan ett företag vilja testa en persons finmotoriska förmåga.
Denna typ av tester förekommer ofta där en särskild förmåga är klart
avgörande för att kunna utföra arbetet.
Assessment Center
Dessa tester syftar till att simulera en verklig situation
där den testade observeras under övningen och resultatet av övningen
efteråt tolkas av en professionell konsult. Assessment Centers kostar
mycket pengar och tar en hel del resurser i termer av tid och personal.
Chansen att du skall få genomgå ett test i ett s k Assessment Center
är därför störst om du söker en tjänst på ett större företag typ
Ericsson eller Telia.
Övriga typer av tester
Förutom ovan uppräknade typer av test kan också andra test förekomma
som t ex mäter kreativitet, simultankapacitet, noggrannhet, uppmärksamhet
etc.
När i rekryteringsprocessen används test?
Ett företag kan välja mellan att annonsera ut tjänsten själva eller
att låta ett rekryteringsföretag redan från start medverka i processen.
Alternativt kan företaget välja att anlita en testkonsult i sluturvalsskedet.
Rekryteringsprocessen vid en annonserad rekrytering kan ske på olika
sätt. Nedan redogör vi för de moment som normalt ingår.
Annonsering
Sammanställning
av ansökningarna
Ett
urval av kandidater som uppfyller de formella ansökningskraven kallas
till en första intervju hos företaget eller hos rekryteringsföretaget
Den/de
kandidater som bedöms som mest intressanta genomgår test
Referenstagning
Rekryteringsföretaget
bistår företaget med beslutsunderlag
Företaget
gör sitt val av kandidat till anställning.
Kan man förbereda sig inför en testsituation? Både ja och nej. Enligt
vår mening kan man förvisso träna upp sig på specifika begåvningstest
i syfte att prestera ett bättre resultat. Den sammanvägda bilden
som hela testbatteriet tillsammans med rekryteringskonsultens skicklighet
och erfarenhet samt referenspersonernas uttalanden ger en bild av
personen som är svår att förbereda sig för. Däremot kan genomgångna
tester och diskussioner öka självkännedomen som i sig kan vara till
nytta i kommande rekryteringssituationer. Vilka rättigheter har
jag när jag blir testad? Som arbetssökande har du alltid rätt att
få reda på hur lång tid testet tar. Tidslängden för testningen kan
variera mellan en halvtimme och tre dagar. Vanligtvis tar testningen
ungefär sex timmar. Du har även rätt att få reda på vilken typ av
test som kommer att användas och vem som är upphovsman till testet/testerna.
Vi anser även att du ska ha rätt att få återkoppling efter genomförda
test, vilket de flesta rekryteringsföretag erbjuder. Du bör ta dig
rätten att få reda på vem som kommer att ta del av dina testresultat
och i vilken form utomstående kommer att delges dina resultat.
Om rekryteraren är legitimerad psykolog har du rätt att åberopa
hans tystnadsplikt efter genomförda testningar och intervjuer. Den
enda yrkesgrupp som i dagsläget står under någon form av kontroll
är psykologerna. Om du känner dig orättvist behandlad av en legitimerad
psykolog kan du alltså vända dig till Socialstyrelsen och framföra
ditt klagomål. Vi vill ändå nämna att psykologen i huvudsak företräder
företaget och har som uppgift att framföra en objektiv bild till
företaget. När det gäller konsulter som inte är psykologer (i dagsläget
genomförs cirka 80 procent av alla tester av icke-psykologer) är
dina rättigheter inte skyddade på samma sätt. Dock erhåller du ett
visst skydd om rekryteringsföretaget är anslutet till HRK (Sveriges
Branschförening för Human Resource Konsulter). HRK har som syfte
att "särskilt bevaka medlemsföretagens yrkesutövning avseende etiska
frågor och metodfrågor" och att "värna om kvalitativt högstående
konsultinsatser rörande mänskliga resurser i arbetslivet (där grundtanken
skall vara att människan aldrig får komma till skada genom den verksamhet
som medlemsföretagen bedriver)". |